Det finns givare och det finns tagare

Dagen började så fint med 6,5 km promenad. Solen lyste. Jag laddade kroppen med energi plockad direkt av naturen. Tänk vad det mest naturliga kan ge en kraft! Det låg tunn dimma över dammen vid Fontins frilufts-område, vattnet låg alldeles stilla. Jag kan förstå att man förr trodde det var älvorna som dansade på vattnet. Det var så lugnt, änderna låg fortfarande och vilade vid vattenkanten.

Nu 12 timmar senare känner jag mig tom...och det är inte bara dagens aktiviteter som är anledning till det. Någon har tjuvat energi av mig utan lov!!!

Jag kan bestämma mig för att backa och låta månniskor ta sitt egna ansvar, men ibland hamnar jag ändå med problemet i knäet. Vad är det som gör detta?  I mitt första inlägg talade jag om att ta paus även ifrån det sociala. Jag menar då de människor man har omkring sig som just är de där energitjuvarna jag syftar till, men det är märkligt...även om man låser dörren så lyckas de hitta en extranyckel och tar sig in i mitt inre och skapar irritation!! Jag behöver lära mig koden för att snabbt låsa igen så jag inte blir bärare av dessa känslor, men det är lättare sagt än gjort. Det var någon som sade till mig en gång "Vems är problemet"? Jag brukar plocka fram den frågan då och då, ibland hjälper det, ibland inte. Ja ja, jag får bara inse at jag inte kan ändra på andra människor, jag kan endast ändra på mitt sätt att se på dessa. Så mina vänner....undvik tagarna och håll er till givarna. Vem av dom är du?